Snusmunriken minns jag från min barndom som en filosoferande, smart karaktär som jag ofta var nyfiken på, och kanske ville efterlikna lite. Mystisk, spännande, hemlighetsfullt. I bakgrunden, men ändå alltid där.

Lilla My är liten och modig, vass och arg, men har samtidigt ett stort rättpatos och en ständig styrka att säga det som är rätt och ibland även obehagligt. Mina föräldrar jämför mig med henne, även om jag är långt ifrån lika tuff som hon!

”Med tack till min Too-Tiki för att du varit med mig genom en lång vinter” sa jag till min psykoterapeut och gav henne ”Trollvinter” av Tove Jansson. Den mest underbara lilla roman om en genomlevd depression som jag känner till.

Snusmumriken är min absoluta favorit bland Tove Jansson karaktärerna. Jag skulle nästan kunna säga att jag beundrar honom. Han är en äventyrare som upptäcker världen, som vågar göra just det han vill.

Jag skulle kunna svara Misan, Homsan, Toffslan, Vifflsan eller vilken som. Jag och min sambo har ett smeknamnsordförråd som helt från Muminvärlden. Men efter en C-uppsats om Muminpappans maskulinitet så vinner han omröstningen.

Det måste bli Knyttet. Min farfar läste år efter år "Vem ska rädda Knyttet" för oss på sommarkvällarna vid havet. "Vad ska man med en snäcka om man ej får visa den?" och andra oförglömliga visdomsord.