Litteraturmagasinet
TOVE JANSSON LIVET OCH BERÄTTELSERNA BIBLIOGRAFI PRISER OCH UTMÄRKELSER » LITTERATURMAGAZINET OM LITTERATURMAGAZINET

Tove Marika Jansson

Föddes 9 augusti 1914 i Helsingfors, Finland. Hon var dotter till Viktor Jansson och Signe Hammarsten-Jansson, syster till Lars Jansson och Per Olov Jansson. Hon var finlandssvensk författare och konstnär och fick professorsnamn 1995. Hon dog 27 juni 2001 i Helsingfors, Finland.

Tove Jansson är framför allt känd för sina böcker och den tecknade serien om mumintrollen. Utöver sina egna böcker har hon bland annat målat tavlor och även illustrerat Nalleresan av Solveig von Scholtz , J. R. R. Tolkiens Bilbo - En hobbits äventyr och Lewis Carrolls Snarkjakten och Alice i Underlandet. En känd sångtext finns också bland hennes alster - "Höstvisa" med musik av Erna Tauro.

The Hobbit
Det finska omslaget till Tolkiens "The Hobbit"

Tove Jansson föddes i Helsingfors 1914. Hennes mor, Signe Hammarsten-Jansson, var svensk konstnär och hennes far, Viktor Jansson, var en finländsk skulptör. Under hennes uppväxt tillbringade familjen vintern i en ateljé och sommaren på Blidö i Stockholms skärgård. Blidö är också modellen för Mumindalen i Tove Janssons böcker om mumintrollen.

Alice i underlandet
"Alice i underlandet", den tyska versionen

Toves yrkesval som ung var självklart, hon skulle också bli konstnär. Redan som 15-åring reste hon till Sverige för att studera teckning vid Konstfack i Stockholm. Efter studierna reste hon runt i Europa, bland annat till Tyskland, Italien & Paris. Under studietiden fick hon hjälpa till att försörja familjen genom att illustrera i tidningar och böcker. Efter avslutade studier återvände dock Tove till Finland och slog sig ned i Helsingfors där hon blev tecknare för den politiska skämttidningen Garm. Denna populära tidning skapades i Finland 1923 av Henry Rein och den vände sig främst till den svenskspråkiga befolkningen i Finland och skrevs på svenska. Tidningen ironiserade politik och kunde förlöjliga till exempel kommunism och nazism. Tidningen hade ändå en viss högerpolitisk inriktning och under andra världskriget bekraktades den som pronazistisk av vissa. Tove Jansson tecknade bland annat tidningens framsida. Det var också här som hon också för första gången ritade en figur (en snork) som liknade Mumintrollet som hon använde den som signatur till sina bilder. När Henry Rein dog 21 augusti 1953 upphörde tidningen trots dess populäritet.

 

Tillsammans med sin bror Lars Jansson, började Tove teckna serier och ge ut böckerna om mumintrollen. 1945 gav hon ut den första muminboken, Småtrollen och den stora översvämningen. Men det egentliga genombrottet för Tove Jansson som barnboksförfattare kom med boken Trollkarlens hatt (1948). Den översattes till engelska, vilket banade väg för muminböckernas översättning till andra språk som i dag är över 30 stycken! Tove och Lars skaffade sig också en ö, Klovharun, vid Pellinge i skärgården, där hon kom att tillbringa somrarna precis som hon tillbringade barndomens somrar på Blidö. 1995 donerade Tove Janssson stugan på ön till Pellinge hembygdsförening för att säkerställa skötseln av den unika miljön. Stugan kan idag hyras veckovis av intresserade.

Klovharun
Klovharun

När Tove Janssons mamma, Signe Hammarsten-Jansson, dog 1970 bestämde sig hon och Tuulikki Pietilä, som var hennes livskamrat även om förhållandet mellan dem aldrig offentligt klargjorts, för att ge sig ut på en lång resa. Under den resan började Tove Jansson övergå till att skriva för vuxna, istället för att som tidigare bara rikta sig till barn.

Janssons mest kända böcker, de om Mumintrollen, målar upp en sagobetonad fantasivärld där figurerna inte är människor men kanske just därför så mycket mänskligare i sina ofta väldigt utpräglade personligheter. Ofta strävar de efter att finna en mening, kanske inte med livet men med tillvaron som den ser ut just för stunden. Andra återkommande teman är det konstnärliga skapandets vedermödor och de ständigt hotande katastroferna. Liknande teman går igen även i Toves vuxenlitteratur, skriven på 1970- och 80-talen.

Huvudpersonen i muminberättelserna är oftast det nyfikna Mumintrollet själv. Bland figurerna finns bland andra den träiga Hemulen med samlarmani, den ångestfyllda Filifjonkan, den självupptagne Muminpappan, den kompromisslösa Lilla My, den rastlöse Snusmumriken och den räddhågsne Sniff.

 

Ofta hämtade Jansson inspiration till historierna och gestalerna från händelser och människor i sin egen närhet: Muminmamman har många drag gemensamma med hennes egen mor och Too-ticki är ett porträtt av livskamraten Tuulikki Pietilä. Huvudpersonerna i Sommarboken, en liten flicka och hennes farmor, är modellerade på Janssons brorsdotter och mor. Handlingen är ofta förlagd till Helsingfors eller den finska skärgården.

Tove Jansson-priset ges sedan 2002 var tredje år till minne av Tove Jansson åt en person som förtjänstfullt verkat för barn och ungdomskultur i Finland. Men hon har också själv vunnit ett stort antal priser.

Dessutom utnämndes hon till hedersdoktor vid Åbo akademi 1978, och till professor 1995.

Rättigheterna till Tove Janssons figurer förvaltas av bolaget Moomin Characters, som ägs av ättlingarna till syskonen Tove, Lars och Per Olov Jansson, samt Tuulikki Pietilä. [1]

* Mosse Wallén. "Mumins nya mamma trollar fram miljarder", Dagens Industri 14 oktober 2005



Den 22 februari är det dags för årets bokfest

Camilla Läckberg dragplåster i årets bokrea

Den 22 februari startar årets bokrea. Bland årets dragplåster finns bland annat Camilla Läckbergs ”Änglamakerskan”, Leif GW Perssons ”Gustavs grabb” och Patrik Sjöbergs ”Det du inte såg” – samtliga utgivna under 2011.

Men det mesta i årets rea är från 2010.

Bokrean är en anrik tradition som startade för nästan 100 år sedan. Syftet var att förlagen skulle bli av med sina restlager.

Läs vidare ...

Eija Hetekivi Olsson skriver om orättvisor och segregation

En debutbok skriven i vredesmod

Eija Hetekivi Olsson är en av de mest uppmärksammade debutanterna just nu. Hennes bok "Ingenbarnsland" är bland annat veckans mest recenserade bok – både på bloggar och i gammalmedia.

Boken tar upp frågor om orättvisor utifrån klass och social bakgrundI.

I en intervju i Sveriges Radio säger Eija Hetekivi Olsson att hon ”blir galen av ilska” och ”snart detonerar” när hon tänker på hur barn som är födda i Sverige behandlas sämre bara för att deras föräldrar är födda i ett annat land.

Läs vidare ...

Nobelpristagaren Wislawa Szymborska är död

Hon dog i sitt hem i Krakow

Wislawa Szymborska, polsk poet och Nobelpristagare i litteratur 1996, är död. Hon dog i sitt hem i Krakow onsdagen den 1 februari, 88 år gammal.

Wislawa Szymborska har givit ut ett 20-tal diktsamlingar. Flera av dem finns på svenska, bland annat "Här" som kom ut 2009 och "Ett kolon" som kom 2008.

Wislawa Szymborska debuterade 1945 när hon var i 20-årsåldern. Men det var först i början av 1980-talet som hon översattes till svenska.

Wislawa Szymborsk har under hela sitt liv skrivit dikter men också översatt böcker och varit redaktör för flera litterära magasin i hemlandet Polen.

Läs vidare ...

Hanne-Vibeke Holst om yttrandefrihet och terrorhot

Ny roman av danska succéförfattaren

Hanne-Vibeke Holst senaste roman kommer på svenska i början av juni. Den svenska titeln blir "Förlåtelsen".

– Översättningen är klar och boken ska lanseras nu, säger Anna Tillgren pr- och informationsansvarig på Albert Bonniers förlag.

Enligt henne är planerat utgivningsdatum är den 6 juni.

Läs vidare ...

Strindbergs roman från 1888 på pockettoppen

Bokcirkeltrend hypar "En dåres försvarstal"

En småknepig kärleksroman från 1888 har oväntat smugit sig in på flera nätbokhandlars pockettoppar. Det är August Strindbergs "En dåres försvarstal". Anledningen är att boken utsetts till den officiella "Stockholm läser"-boken 2012.

– Min känsla är att intresset för att träffas och diskutera böcker bara ökar, säger Åsa Nordlinder, projektledare på Författarcentrum Öst som arrangerar "Stockholm läser" tillsammans med Stockholms stadsbibliotek.

Läs vidare ...

Munter satir prisas i Ivar Lo-Johanssons anda

"Grand final" får stort litterärt pris

Kerstin Ekman får Ivar Lo-Johanssons personliga pris 2012 för sin bok "Grand final i skojarbranschen". Det stod klart måndagen den 23 januari.

Juryn gillade att Kerstin Ekman i sin bok skildrar hur en författare måste leva ett slags dubbelliv där hon dels ska "tillmötesgå offentlighetens stegrande krav på författaren som estradör" och dels vara äkta när hon skriver.

Läs vidare ...

Äldre artiklar

|  1  | 2 | 3 | 4 | Nästa »

Tove Jansson

Nyhetsbrev

Vill du ha nyheter från LitteraturMagazinet direkt på mejlen? Aldrig spam, bara det senast om böcker, författare, läsning och litteratur. Helt gratis. Litteraturmagasinet

Sök på LitteraturMagazinet